Som vanligt

Tre hela arbetsdagar avklarade och veckan är snart slut. Fantastiskt. När hade jag semester? Det har jag redan glömt bort. Livet är som vanligt igen. Arbete, hem, sova, arbete osv.


Semestern är slut

Så har även denna sommarsemester snart tagit slut. Jag brukar säga att jag trivs bra i mitt arbete. Ibland kan jag nästan få ångest när jag tänker på den kommande pensioneringen. Varför det? Jag trivs ju faktiskt hemma också. Och det finns så många sätt att aktivera sig utan att behöva anpassa sin tillvaro till klockan som tickar sekunder, minuter, timmar....
Jag tänker inte jobba tills jag dör - om jag inte dör innan  . Även jag har haft förmånen att vara tämligen frisk och jag har sällan behövt sjukförsäkringen men jag tänker definitivt inte jobba lika länge som Clara.


En raritet?

En blomma som jag endast har sett på Öland.
Vi visste inte vad den heter. Dess blåa färg är enastående vacker.


Öland

Det har varit en brist i allmänbildningen att inte ha besökt Öland. Nu är den bristen åtgärdad. Vistelsen på Öland blev kort p.g.a. att vi bokade stugan så sent. Men vi hann se Borgholm och Solliden.

Det är märkligt att den speciella ö-känslan infinner sig alltid när man är på en ö. Kan det bero på att horisonten ser annorlunda ut även där havet gömmer sig bakom träd?

Som så ofta tidigare var vi endast kvinnor i sällskapet. (Nu ljög jag, Walther var med och han är en herre). Och vi brukar ha mysigt när vi reser.

Efter Öland gjorde vi en snabbvisit i Gränna och Askersund. Här kommer lite bildbevis från resan.



Borgholms slott


Ölandsbron i skymningen
Vi bodde på campingen intill bron.


Dreamer


Hundägare

Nu har jag haft Walther i drygt 3 månader. Det har varit en tid av glädje, irritation och även sorg. Innan jag åkte på semester var det nära att jag gjorde mig av med honom. Jag som har varit hundägare förr trodde att det blir lätt som en plätt att ha en liten hund. Men Walther är ingen vanlig hund utan han är en pudel.

Han tycker inte om män . Han vill bita deras fötter.
Han skäller vid minsta ljud från trapphuset. Jag kan inte lämna honom ensam alls, han skäller och ylar hela tiden.
När jag arbetar måste jag lämna honom hos en väninna.
Han får lojalitetsproblem när flera till honom nära personer är i närheten. Han blir då förvirrad och försöker hugga till någons fötter. Efter att min dotter tog hand om honom när jag var i Finland blev jag en outsider - han försöker även hugga till mina fötter när min dotter är i närheten. Men - bortsett från allt detta är han jättego. 


Långt avbrott

Jag var en entusiastisk bloggare och sedan blev det tvärstopp. Jag vet inte riktigt varför. Men när jag höll på med flytten hade jag inte tid och under flera veckors avbrott tappade jag liksom tråden. Nu ska jag försöka få ny inspiration till bloggandet.

Walther

Igår träffade vi Walther hemma hos mig. Han är en dvärgpudel som inte ser ut som pudel och som tror att han är stor. Alltså stämmer ingenting med honom. Och det är just därför vi blev så förtjusta i honom. 

Han har alltid haft en päls som klipps jämnt över hela kroppen. Inga puffar, dem tycker vi inte om och de passar inte en herre. Vi får se om han blir min egen Walther. Han ska bo hos mig nästa helg för att testa om han trivs och om det funkar.


Spöket i öst är borta?

Trots att det är 40 år sedan jag flyttade från Finland så vet jag att kommunikationen mellan Ryssland och Finland är helt annorlunda idag än då. Gränsen har öppnats men fortfarande är det inte tillåtet att gå över gränsen överallt utan endast på bestämda platser. Något ställe för gränsövergång finns inte på min hemort.

Finnarna åker som turister till Ryssland och ryssarna till Finland. Det fanns flera bussar med ryssar på färjan från Åbo till Stockholm i natt. Tiderna förändras.

Goda grannar?

Visst har jag alltid vetat att Ilomantsi är beläget väldigt långt österut i Finland men när man ser hela Finland och kommunens placering på kartan på detta sätt så ser det ju intressant ut förstås. Så nära ryssar som vi alltid har bott och inte har haft någon kontakt alls med dem.

Att komma över till andra sidan - det kunde hända. Någon bärplockare kunde ibland irra sig över på fel sida. Det hände och var säkert inte svårt om man tappade orienteringen i skogen. Man brukade säga att "det är inte svårt att komma över till ryska sidan men det är mycket svårare att få komma tillbaka". På den tiden blev de som gick över gränsen anhållna och misstänkta för spioneri. En halvfull bärhink var inte ett direkt bevis på att man hade goda avsikter.


Det rödmarkerade området på kartan är Ilomantsi
(heter egentligen Ilomants på svenska).
Bild: wikipedia.org


Snart avsked

Vistelsen hos mamma börjar ta slut. En lugnare tillvaro finns inte. Enda ansträngningen har varit promenaderna till centrum och besöket hos frissan igår. Men jag har ändå varit nyttig - jag har stickat tre par raggsockor.

Idag hade vi ytterligare en härlig vårdag. Jag satt på innegården och lyssnade vårens ljud och njöt av solen. I morgon är årets längsta fredag och sedan börjar hemfärden.


Hemma i Finland

Jag ligger i sängen med min dator på magen och chattar. Visst är det härligt. I mitt boende i Ilomantsi har vi nät och den estländska läkare som kom i förrgår fixade trådlöst. Det har jag hemma också men jag tar aldrig med mig datorn till sängen utan hemma tillhör sängen böckernas värld.

Våren har börjat komma hit till EU:s ostligaste kommun också. Men det är besvärligt medan det pågår. Det har regnat och man får vada i vatten på gator och trottoarer. Även utan regn är den smältande snön tillräcklig för översvämningar. Det har varit grått hela tiden sedan jag kom hit men det finns hopp om sol till helgen.

Min mamma mår bra. Vi ska till frissan i morgon och få lockar i håret. Och vi har handlat nya kläder åt henne. Det är så underbart att hon bryr sig om sådana saker. De är tecken på livslust och det behöver hon.

Vår?

Visst anses mars vara den första vårmånaden på våra breddgrader? Det fanns en liten antydan till vår i lördags men den försvann lika fort som den kom. Idag var vädret så vidrigt att ingen vettig människa skulle frivilligt gå ut. Jag gick inte ut i varje fall, vettig eller inte. För att få lite motion har jag sprungit i trapporna. Några turer upp till vinden och några ner till källaren.

I kväll är det mord i schemat. Kanal 8 visar repriser av "Morden i Midsomer". Jag gjorde något häpnadsväckande i morse - såg en film som jag köpte för två år sedan. Den var bra. Inget är så ont att det inte för med sig något gott. Vädret alltså.

Näst sista Let´s dance

Claudia är min favorit och jag hoppas verkligen att hon vinner. Mattias är nästan lika bra. Jag kommer att missa finalen eftersom jag åker till Finland på torsdag. Let´s dance i alla ära - men det finns viktigare saker här i livet.


Jag lever

Jag dog inte av förkylningen även om man kan tro det. Det har inte funnits tid och inte heller inspiration att blogga. Nu börjar lägenheten bli färdig och all min tid går inte åt att borra hål i väggarna.

Förkyld

När jag gick till jobbet i morse var jag inte förkyld. När jag gick hem kl. 17.00 var jag vrålförkyld. Näsan rinner. Jag kunde ju inte ständigt snyta mig när jag gick hem i kylan och var därför rädd att det skulle börja växa istappar ur näsborrarna.

Det sägs ju att kölden dödar virus och bakterier. Var fick jag smittan? Jag har ju knappt träffat andra människor i helgen.



Bild: smittskyddsinstitutet.se


Änderna fryser

Det blev ingen resa till Stockholm idag pga inställda tåg. Vi hade viktiga saker att diskutera på mötet men vad ska man göra, de får klara sig utan mig. Jag fick en trevlig promenad i det soliga vädret till tågstationen och tillbaka. När jag går till stan från min nya lägenhet så går jag över en liten gångbro intill Munktellarenan. Det är hur vackert som helst där på sommaren.

Stackars änder har det inte trevligt i denna kyla. Det är strömt och därför öppet vatten nära bron och där kan änderna vara i sin naturliga miljö. Men de flesta hade kommit upp på isen, många upp på gångbron för att tigga mat av förbipasserade människor. Jag tog några kort när jag gick förbi.



Insnöad

Nu kan även jag säga att jag är insnöad. Visst kan jag gräva fram bilen om jag vill men jag vill inte. Den får vila där under snötäcket. Snön bara fortsätter att falla, utan avbrott. Vi borde inte ha vattenbrist i vår - allt detta vita måste ju smälta bort någon gång.

Jag gick till Liedl för att handla och tog en ryggsäck med mig. Det är inte långt men stegen dit var tunga. Trots att vi har haft kallt och snö länge nu så upplevde jag idag som den kallaste dagen i vinter. Därför att det blåste och yrde snö rakt mot ansiktet.

Nu har jag fått min motion för dagen och kan med gott samvete stanna inomhus resten av dagen och kvällen.

Berusad av lackbets

Jag andas in ångorna av lackbets. Det luktar starkt, jag var tvungen att vädra för att inte få huvudvärk. Men byrån ser fin ut, än så länge - vi får se när den har torkat.

Det är alltid något som inte passar in i nya hemmet när man flyttar. Jag har inte fått min stereo på plats än. Jag vill inte borra en massa hål på väggen för stereohyllorna utan ska ha stereon på byrån i stället. Det blir nog bra.

Det blir tidig väckning i morgon, jag måste starta promenaden till jobbet senast kl. 07.00. Sedan mot Nyköping. Det är ingen trevlig resa om det snöar mycket.

Stackars Anja, åkte omkull i störtloppet. Hon var på väg att komma på silverplats.



AHD

Jag önskar er alla en skön och kärleksfull AHD (= Alla Hjärtans Dag)


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0