krimskramskrumelur

Jag har alltid sett Torsten Flinck som en konstig figur, som alltid ser arg, trött och drogpåverkad ut. Men ikväll hände något, jag blev förälskad i honom. Med vilken inlevelse han sjunger "men jag reser mig igen". Det är så j-a äkta, det är seriöst och vackert, det är konst. Jag är inte det minsta förvånad att han gick vidare till finalen i melodifestivalen. Det visar bara att det var flera som tyckte som jag.