krimskramskrumelur

Den årliga faddergalan pågår i kanal 4. De visade en kvinna som cyklade till sitt fadderbarn i Senegal, som är Gambias grannland. Jag brukar säga att jag ska bo i Gambia en del av året när jag blir pensionär, om jag är frisk förstås och om jag har råd.

Detta kanske är lösningen - cykla till Afrika på hösten och cykla hem igen på våren. Problemet kan vara att jag inte kan stanna i Gambia och inte i Sverige heller, om jag ska göra resan varje år. Jag hinner bara cykla fram och tillbaka. Det kanske inte är någon bra idé i alla fall.

Mitt fadderbarn genom Plan bor på andra sidan av Afrikas kontinent, i Kenya. Det är ännu längre resa dit än till Gambia. Det kan vara säkrare att spara pengar till flygresan, jag kan ju inte ens laga en punktering. Lösningen är kanske en cykel som inte kan få punktering?

Rödbetstsatsiki låter intressant, annorlunda men ändå juligt

Jag håller på att testa min digitalkamera, nej, jag menar min mobiltelefon. En trött fredagkväll som denna, när tanken står stilla, kan man i brist på något bättre, ladda upp en egen bild. Mina bilder brukar oftast vara hämtade från Internet eller Clipart.

Min favorittavla är målad av Etu N´dou, en gambisk konstnär, vars "art village" jag har besökt i Gambia. Tavlan köpte jag visserligen i Sverige, av mannen som har sponsrat Etu´s skolgång.

Etu har haft flera utställningar i Sverige. Jag tänkte lägga in en länk till hans hemsida där det finns många, många fler vackra tavlor och även bilder från hans by, men jag har tappat bort länken. Men jag låter er beundra tavlan som jag har hemma hos mig.

"After the storm"

Värmen börjar sakta strömma in i kroppen. Det var kallt på jobbet idag. När jag öppnade min dörr i morse slog den kalla luften emot mig som om jag hade stigit in i ett kylrum. Trots vår kroppvärme, alla datorer och andra maskiner som avger värme, steg inte temperaturen nämnvärt under dagen. Ventilationen var på med full styrka hela dagen, mer och mer kall luft strömmade in från kanalerna. Alla frös.

Vi har ofta problem med luften hos oss. När vi har det varmt och skönt då har vi ingen luft att andas. Vi hoppas att dagens kyla beror på att de håller på att åtgärda det som inte fungerar i systemet.

Ensam fryser mera - jag läste en gång någonstans på nätet att människor som känner sig socialt utanför fryser oftare. Det var många idag som var socialt utfrusna!

Ishotellet i Jukkasjärvi. Vi klär oss fel på jobbet.
 Kan man sova i denna kyla  så borde man kunna jobba i den också.
 
Bilderna är hämtade från www.travellife.se

Pannacotta med vitchoklad och björnbär, namnam

Våra patienter har fått vänta länge, det är nu dags att hjälpa dem med sina besvär.

- Patienten fick rådet att gå och hänga sig
- Jag har talat med patienten. Hon vill inte amputeras men inte heller dö. Det får alltså bli ett mellanting tillsvidare.
- På grund av snedsteg remitteras patienten till neurolog
- Viktigt att patienten håller sig ren mellan fötterna
- Inlägges för observation tillsammans med tolk

Jag, som jag känner mig idag.

Våra grannar i det tillfälliga boendet i Finland är två unga medicinstuderande tjejer som gör två veckors praktik i Ilomantsi. De är endast 23 år gamla och har läst medicin i 3 år. Jag träffar många unga läkare på min arbetsplats i Sverige och de blir yngre och yngre varje år. Nej, så är det inte alls, det är jag som blir äldre och äldre.

Det är inte endast toppbetyg som krävs till läkarlinjen i Finland utan de har inträdesprov också. Detta är vanligt i Finland, även till andra utbildningar. Det kommer ut alldeles för många läkare som helt saknar social kompetens i Sverige och det borde vara extra viktigt i detta yrke. Alltså borde varje sökande till läkarlinjen genomgå en lämplighetstest. För vem jobbar med människor om inte en läkare!

Fantastiskt, vi har nätuppkoppling här! Två medicinstuderande bor i rummet brevid, de hittade ett nätuttag i hallen. Vi hade ingen nätkabel men vi får låna deras.

Men inget bloggande nu, ska läsa och sova. Jag kanske är mera taggad i morgon.